Känns konstigt tomt!!!!

Ja det kändes konstigt tom i huset när vi bara hade  Moa och naturligtvis de stora Welsharna. Valplådan fick stå kvar ett par dagar i köket, väldigt dumt för platsen behövdes så de alla kunde leka. Efter ytterligare 14 dagar fick vi in köksbordet och stolarn, också en kuffiskt känsla att valptiden är förbi. Nu är det som om vi inte har haft valpar, ja förutom att jag tittar på Moa och ler, den lilla "röjaren"

Det har hänt mssor med den lilla tjejen, vi har spårat två gånger med hennne. det första var i grannens hagen som var nyslaget. Hon gick sakta, sakta fram tittade på mig och frågade vad ska vi göra egentligen? Spåret var ca 50 m och tillslut kom i till klöven, hua sa Moa vad är det för något äkligt, jag vill inte ta i den. Ni skulle sett hennes min, helt förstörd var hon. Ja, jag vi gick tillbaks hem och jag lät Zoya och Blossa att leka med den och då fattade hon att det var ett byte och ville var vara med i striden om klöven.

Nästa gång vi gjorde spår till henne tog jag bara blod och godis, men jag mitt duma nöt tänkte mig inte för utna lade spåret i högt, högt torkat gräs. Inte så bra. Hon gick fram men med stor skeptitis till vad som skulle finnas i slutet. Spår slutet var det godis, goootttt tyckte hon.Sååå trött hon var, stackaren.

Ja vi har varit på Vårgårdas cyckelfest också. Det tyckte Moa var häftigt, så mycket folk och barn dessutom en fasligt massa andra häftiga hundar. Men matte hon var så tråkig tyckte Moa hon fick nämligen inte gå fram till någon.

Skogen är en rolig lekplats har hon kommit på underliga dofter och spårar som en liten gnu gör hon. Rätt som det är, är hon borta. Och jag har varit slarvig med att öva inkallning på henne, hjärtat hoppade i bröstet när jag gick och lockade på henne. Rätt som det var kom hon springande som om hon hade eld i rumpan och överlycklig, hon hade ju hittat mig.

Försöker att sära på alla tre emellan åt. Men vilken tid det tar.

Full fart ska det vara